Den 27 januari 2025 föll Nvidias aktie 17 procent på en enda dag. Omkring 593 miljarder dollar i börsvärde försvann, den största endagsförlusten för ett enskilt bolag i amerikansk historia. Bakom raset låg varken en produktmiss eller ett svagt kvartal. Ett kinesiskt labb hade släppt en modell gratis.
Det säger en del om vilket år 2025 blev. Att modellerna skulle bli bättre räknade alla med. Att kostnaden för att använda dem skulle falla genom golvet var det betydligt färre som hade på kartan.
Januari: modellen som inte kostade något
DeepSeek släppte R1 den 20 januari med öppna vikter under MIT-licens. Prestandan låg i nivå med OpenAI:s o1, och vem som helst kunde ladda ner den och köra den själv. Fram till dess hade marknaden prissatt ett antagande: avancerad AI kräver miljardinvesteringar i beräkningskraft. Den 27 januari omprövades det antagandet på några timmar.
Själva paniken gick över på ett par veckor. Effekten gjorde det inte. Under resten av året pressades priset per token nedåt hos i stort sett varje leverantör, och öppna modeller blev ett reellt alternativ för den som ville köra något på egen hårdvara i stället för att skicka kunddata till en amerikansk molntjänst.
Mars: standardkriget som aldrig blev av
Den 26 mars meddelade Sam Altman att OpenAI börjar stödja Model Context Protocol, alltså den öppna standard för att koppla AI-modeller till riktiga system som Anthropic hade lagt ut året innan. En konkurrent antog en rivals protokoll, offentligt, utan strid om det. Branschen är sällan så vuxen.
Att det här berör även ett företag med sex anställda framgick inte av rubrikerna. MCP är skälet till att en assistent idag kan läsa er kalender, hämta en faktura ur bokföringssystemet och formulera ett svar i samma rörelse. Med tre konkurrerande standarder hade varje sådan integration behövt byggas tre gånger, och i praktiken hade den aldrig byggts alls för de små.
Augusti: regelverket, och så GPT-5
Den 2 augusti började EU:s AI-förordning gälla för leverantörer av generella AI-modeller. Fem dagar senare släppte OpenAI GPT-5 med en router som själv avgör när modellen ska tänka längre och när den ska svara direkt.
Skyldigheterna i augusti landade hos den som bygger modellerna. Städfirman i Tyresö som använder dem berördes inte, och modeller som redan fanns på marknaden fick frist ända till den 2 augusti 2027. Datumet som betydde något i praktiken kom senare: först den 2 augusti 2026 fick AI-byrån sina fulla sanktionsbefogenheter.
Sverige, i siffror
SCB publicerade sin mätning den 6 november 2025. Andelen svenska företag med minst tio anställda som använde någon form av AI gick från 25,2 procent 2024 till 35,0 procent 2025. Knappt tio procentenheter på tolv månader.
Uppdelningen efter storlek, från pressmeddelandet den 11 december, är den siffra som faktiskt berättar något:
- 10–49 anställda: 30,8 procent
- 50–249 anställda: 49,6 procent
- 250 anställda och fler: 71,9 procent
Avståndet mellan första och sista raden handlar om bemanning. Ett stort bolag har en IT-avdelning som får i uppdrag att utvärdera, avsätta tid och komma tillbaka med ett förslag. Ett företag med tolv anställda har ingen som har det som arbetsuppgift. Där stannar det oftast vid att någon testade ChatGPT en kväll i höstas, tyckte att det var ganska imponerande, och sedan gick tillbaka till att svara på mail för hand.
En konkret sak som går att göra innan man bygger något alls: titta på vad folk i närheten faktiskt ber om hjälp med. På Önskemål lägger privatpersoner och företag ut sina uppdrag i klartext, och den listan är en ärligare marknadsundersökning än de flesta rapporter man kan köpa.
Vad året lämnade efter sig
2023 krävde det både pengar och kompetens att komma igång med AI. Vid utgången av 2025 krävde det en eftermiddag och ett kort. Tröskeln som alla pratade om i tre år försvann helt enkelt, tyst, någon gång mellan DeepSeek i januari och jul.
Kvar finns ett annat sorts problem, och det är svårare. Att veta vad man ska automatisera först. Att låta bli att automatisera något som fungerade utmärkt som det var. Vi har tidigare gått igenom vad det faktiskt kostar att automatisera kundsvar och var gränsen går mellan en chattbot och ett autosvar — båda frågorna handlar egentligen om samma sak.
Svaret på den frågan avgör om de där 30,8 procenten står på 50 nästa gång SCB räknar.
Fortsättningen finns i vår genomgång av första kvartalet 2026, då AI gick från att svara i ett chattfönster till att arbeta direkt i filerna.
Källor: SCB, IT-användning i företag 2025 (2025-11-06) och Större företag använder AI mer (2025-12-11); Europeiska kommissionen om AI-förordningens regler för generella AI-modeller (2025-08-02); OpenAI (2025-08-07).